Våga: Att göra din grej

När du gör något som verkligen är din grej känner du mer motivation. Att våga göra din grej handlar om att lyssna inåt, följa dina egna värderingar och ta steget mot det som känns rätt.
För dig. Oavsett vad andra tycker. Och många gånger behöver du inte prestera hårt för att börja, utföra och slutföra. Det ligger dig så varmt om hjärtat att du bara gör. Du sätter dina egna drömmar och mål i fokus och ger dig själv tillåtelse att leva autentiskt. Motivationen bara finns där för att du gillar det du gör, bryr dig om det du utför och slutför varje moment steg för steg. Du hamnar i flow, försvinner i tid och rum, och bara är. Din grej är det du gör som ger dig mening, energi och motivationen att fortsätta.

Men alla vågar inte, eller ger sig inte den tiden, att göra sin grej. Kanske på sin fritid och utanför sin arbetstid. Kanske inte alls. Som barn och i sin ungdom fanns där något som sedan dog ut ju mer livet fylldes av måsten. Måsten som både samhälle och individ skapat. De som inte har mod känner ändå att DET har betydelse och tänker ofta på just det. De vet också att det är deras varför, vad syftet ger, men vågar inte ge sig fler timmar av det som betyder mest. De är fast i vardagens tempo, kanske stressade tillvaro och ger inte sig själv den tid de är värda.

Om du känner igen dig och har tankar så som:
Jag vet inte vad min grej är.
Jag vet vad den är – men ger mig inte den tiden.
Jag försöker ge mig den tiden – men min omgivning tillåter det inte.

Det är helt naturligt att tänka och känna så. Jag är 50+, gav upp allt som var min grej när jag själv skapade mina måsten i min vardag. Inte helt ovanligt och framför allt för oss kvinnor. Mina roller i mitt liv precis innan jag drabbades av utmattning 2007 hade pågått i sex år. Jag blev kär 2001, fann den stora kärleken och två underbara bonusbarn. Som pedagog, undersköterska och barnskötare hade jag en naturlig gen i mig – ta hand om andra. Min omtänksamma personlighet, min styrka i mitt tålamod och att motivera mig själv och andra gjorde mig stark. Men det finns alltid en gräns. Det var en enda sak som satte stopp för pågående vardag. Mitt kontrollbehov. Jag sa inte nej. Jag utförde saker bäst själv. Jag sökte bekräftelse och kände mig otillräcklig. Jag ställde alltså höga krav på mig själv, var perfektionist och jag gav mig ingen tid till vila och återhämtning. Jag hamnade i ansvarsfällan. Motivationen tog slut.

Att hamna i ansvarsfulla roller kan tömma motivationen av flera orsaker, särskilt om balansen mellan krav och resurser inte är hållbar.
Att känna att motivationen försvinner är en signal som visar att du behöver mer balans mellan att ge och ta.
Att sakna den balansen visar på att det saknas mer stöd och en chans till att säga nej oftare.

Detta gäller i livets alla roller, både i relationer i familj, vänskap, kollegor och yrkesroll.
Vår identitet och våra relationer utgör en stor del av våra roller i livet. Det som ofta kan saknas är relationen till dig själv. Tre saker som saknas för att ha en god relation till dig själv:

Tid för reflektion.
Att skapa utrymme för att förstå vad du själv behöver och vill i varje roll.

Självacceptans.
Att kunna vara snäll mot dig själv och sätta gränser utan skuld.

Egen tid.
Ett aktivt val att prioritera egen tid för återhämtning och kreativitet, utan att alltid sätta andra först.

Tid. Så viktigt. Så roligt. När ALLT är roligt kan det ändå bli för mycket och ett nej här och där kan vara nödvändigt. I efterhand kan jag se det så självklart, men där och då rullade dagarna bara på. Och jag ångrar ändå inget. För när veckorna var roliga och livet gav mening var ändå min sjukdom i utmattningssyndrom det som gav mig mitt varför, mitt syfte och min grej. Utan den tiden hade jag inte kunnat skriva om detta, vara nyföretagare med visionen att hjälpa andra som känner sig fast i sin vardag att säga JA till sig själv och det som betyder mest. Det sägs att din roll som utbildare där du gör något för andra bara behöver vara 10% högre kunskap än din deltagares för att göra nytta. Jag vill påminna om att det är just i närheten av den skillnaden i kunskap där den närliggande vetskapen ger mer. Om vi bortser från procenten innebär det att:

Det du vet är din expertis som hjälper någon att ta sig från där du befunnit dig och ge motivation till att hitta dennes grej eftersom du visar din inspirerande resa till din roll.

Jag hade tagit på mig roller som jag inte nödvändigtvis hade behövt inta. Ibland kan en roll kännas påtvingad, medan vi andra gånger väljer dem med glädje och syfte. Som exempel kan jag visa hur min vecka kunde se ut innan jag drabbades av total utmattning. Från att ha varit en Ja-sägare till att inte längre kunna köra bil, gå en promenad, fokusera i ett samtal, läsa, skriva, laga mat, klä mig, äta, sova. Jag var 36 år, levde med man, två bonusbarn som då var 11 och 13 år och på en stor gård med trädgård och stall med hästar.

Sysslor under min vecka 2007:
Morgonrutiner.
Väcka barnen. Säkerställa att kläder, väskor, skolmaterial är med. Frukost och städa upp.
Transport och logistik.
Skjuts till och från barnens aktiviteter, skola, träning, vänner.
Arbete på heltid.
Kassörska i matvarubutik med ombyggnad och ny struktur. Arbete i kassan 7 – 19 eller förmiddag/eftermiddag, jobb varannan helg och under heldag tre raster. (15 min förmiddag, en timmes lunch, 15 min eftermiddag). Ingen tystnad under hela arbetstiden.
Middag och kvällsrutiner.
Planera, handla, tvätta, städa, fix på gården, matlagning, hjälp med läxor, hjälp i stallet.

Jag hade gett upp min fritid, mina roller med vänner, aerobics, att läsa och skriva. Jag gjorde inte längre något av det som gav mig återhämtning och mening. Jag försökte klämma in saker i kalendern vilket resulterade i att jag gjorde mer i perioder som sedan brast i schemat. Jag vill förtydliga att det är jag själv som inte bad om hjälp. Det som räddade mig var i exakt ordning:

Kapitulera – Acceptera – Omvärdera
Säga nej till andra – säga ja till mig själv.
Sjukskrivning till och från.
Tjänstledig ett år – utbildade mig till det jag ville göra.
Fick nytt arbete – sade upp mig.
Över tid förändra relationer och omgivning – inte styras av människor och saker.
Återhämta energi genom reflektion och kreativitet.
Hitta balans och långsiktig hållbarhet.

Livets utmaning är att balansera våra roller och våga säga nej till de roller som inte längre tjänar oss. Tiden förändras och vi med den och det är helt okej att ändra sig och omvärdera sin tid.

Hur ser du på de roller du intar?
Finns det någon roll du vill stärka eller kanske släppa?

Hur kan din relation till ansvar förändras?
Hur kan du hitta sätt att skapa balans och återfå motivationen?

Om de fyra frågorna var svåra att svara på finns en fråga som är fylld av bevis:

Hur ser en vecka ut hos dig?

Tre saker som saknas för att hitta och hålla kvar din motivation.

Klarhet i vad du vill.
Att veta varför du gör något och vad målet är ger riktning och energi för att fortsätta, även när det blir svårt.
Självacceptans och tålamod.
För att kunna vara motiverad är det viktigt att acceptera dina egna begränsningar och förstå att framsteg tar tid. Genom att vara snäll mot dig själv kan du undvika att tappa motivationen när det känns som om saker inte går framåt snabbt nog.

Att skapa små, hållbara vanor.
Motivation kan vara svår att hålla uppe om du har för stora mål eller om dina vanor känns för svåra att hålla fast vid. Att skapa små och realistiska vanor gör att du gradvis bygger upp energi och självförtroende.

Nästa gång – mer om livets alla roller.

Våga – små steg skapar skillnaden

Veronica Lindh – din inspiratör

Om skribenten:
Veronica Lindh är en engagerad pedagog och inspiratör inom personlig utveckling. Med passion hjälper hon pedagoger och föräldrar till lugn och reflektion med pennan som verktyg. Hennes erfarenheter av sorg, stress och högkänslighet ger henne en unik förmåga att se möjligheter i lärande genom att skriva och rita.

Veronica är grundare av Autensia som öppnar onlinekurser 2025.
Följ, läs mer och inspireras på: www.autensia.se

Senaste Poddavsnitten

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

* indicates required

Intuit Mailchimp