Alla behöver hjälp då och då, både du och jag.
För många av oss är det säkert lätt att hjälpa andra, det känns ju bra, det kan till och med upplevas som en boost för självförtroendet. Trots att det är lätt att hjälpa andra så har vi oftast väldigt svårt för att be om hjälp, även när vi behöver det som mest. Är det med risk för att verka behövande, störig, svag eller inkompetent? Det är precis som att det är bättre att köra ner i diket och sen bara bli där. Vi har alla saker vi kan utveckla, vi är aldrig fullärda. Att ständigt göra allt själv och leva upp till den där personen som kan allt och vet allt, tar på krafterna. Personen du försöker vara kanske inte ens tar dig dit du vill just nu. Att lära dig be om hjälp är kraftfullt.
Det här med att hjälpas åt funkar dessutom bättre när det är ömsesidigt. Du hjälper ju gärna andra i din vänskapskrets eller i ditt team. Så varför inte be om den? Om du enbart antar rollen som ger och eliminerar andras möjlighet att få hjälpa dig så går du miste om deras vänlighet och färdigheter. Då försvinner harmonin i er relation. Förresten! Informationen du söker för att göra det ”själv” har ju skapats av någon, glöm inte det. Du tar hjälp av någon annans kompetens fast indirekt.
Är det ett tecken på svaghet eller styrka när du ber om hjälp? Det är en styrka! Äg det du kan bidra med för andras framgång och dra nytta av det som andra kan bidra med där du har potential eller kanske inte ens har tillräckligt intresse för att utveckla.
Styrkorna blir enorma när vi hjälper varandra. Vi har mycket att lära av varandra.
