Vi bär många masker. I olika sammanhang tar vi på oss olika roller. Som förälder, vän, kollega eller partner. Det blir vår identitet och vårt sätt att vara. Roller vi väljer och roller vi får.
Skillnaden mellan de roller vi själva väljer och de roller som omgivningen förväntar sig av oss är inte alltid en roll som följer våra drömmar och karriärval. Vi har roller genom livets faser. De förändras med tiden, från barnets roll till vuxenlivet, och senare som mentor, vårdgivare eller pensionär.
Roller skapar konflikter. Vi kanske inte valde att bilda familj. Ett ögonblick kan göra att vi står där som förälder. Valet vi har är att ta den nya rollen eller inte. Ett ansvar som ibland kan följa oss som följd av omständigheterna. Lika inför en ny arbetsuppgift, en relation, ett beslut och något som förändras. Det kan vara en balansgång mellan att vara en framgångsrik yrkesperson och en närvarande förälder. Att vara en god vän när någon är i sorg är svårt. Vi är alla olika och vår upplevelse av situationer som blir nya för oss skapar nyfikenhet, rädsla eller båda delarna. Väljer vi det ena tror jag vi missar saker i våra liv. Men om vi vågar stå i både nyfikenhet och rädsla brukar valet leda oss rätt, till den roll vi är menad.
När rollerna tynger oss kan de kännas som bördor, särskilt om de är förknippade med plikt och inte passion och vikten av att säga nej till roller som inte längre passar oss borde vara en självklarhet. Ändå är vi kvar på den plats där vi mår dåligt av oro för att vi inte vet vår framtida roll. Det handlar om både relationen i en familj, ett yrke och i vänskapskretsar. Vi slits mellan att missa något vi delvis trivs med och inte veta vad reaktionen kommer att bli från vår omgivning. Fastän vi har en känsla som gör att vi inte mår bra där vi försöker leva vårt liv.
Att kliva ur en roll, lämna en roll som inte längre känns rätt, oavsett om det gäller ett yrke, en relation eller en livsstil är en form av sorg. Många gånger tillåter vi inte oss själva att ta oss den tiden, tiden att sörja, att prata om det som hänt och utifrån det bearbeta våra känslor. Många gånger händer en och samma sak. Vi går direkt från en roll in i en ny utan att tänka oss för. Varför? Rädslan att bli ensam. Vi är rädda för att lämna och att bli lämnade. Vi är fyllda av oro för ekonomi och vad det kan leda till att inte ha en inkomst.
Men har vi en gång vågat händer något. Vi kan gå på vår magkänsla, följa hjärtat och se att valet blev bra. Andra gånger kan det bli fel vägval och det är då vi verkligen ska följa känslan och omvärdera vårt val. Ta ett nytt beslut och hitta motivationen till varför vi behöver förändra. Jag själv är mitt i en förändring. En angenäm sådan. Jag är i starten av mitt företag och har tvivlat på både nisch och idealkund. Helt klart har till och med min omgivning undrat vad jag gör. Jag har hela tiden vetat hur jag ska göra skillnad för andra människor. Men vem talar jag till i sociala medier? Nu äntligen har jag landat i att hjälpa kvinnor, så som jag en gång drabbats av utmattningssyndrom, tagit sig tillbaka till vardagen men inte förstått att förändra för att inte hamna där igen. Troligen är hon eller önskar att bli företagare och styra över sin egen tid och få skapa den bästa vardagen.
Det är som tur är rollerna vi längtar efter, de vi ännu inte vågat ta, men som finns som en längtan eller dröm i bakgrunden som vi först vågar ta när vi drabbas av något. Roller som speglar våra värderingar där vi som inspiratör kan få vara den vi är. Där vi kan hitta ett sätt att leva våra värderingar fullt ut. Det är få förunnat. Människor önskar att de gjort just DET då de ligger på dödsbädden. Men människor kan också inse att trots hög ålder är det inte för sent att göra det du älskar. De kvinnor och män som oavsett högre ålder satsar på att nå sina drömmar imponerar mig. Vi har något som heter autenticitet. Vikten av att vara genuin och inte tappa bort sig själv i förväntningar och krav. Vi har möjligheter i att välja bort det som inte gynnar oss och omge oss med likasinnade människor som lyfter oss och låter oss vara i vårt rätta sammanhang.
Det finns en otrolig kraft i var och ens ansvar hur vi med våra roller kan påverka andra och skapa ringar på vattnet – att vara en förebild, en lärare eller någon som gör skillnad i små handlingar. Säg aldrig till någon att det inte går. Allt är möjligt utan O i alfabetet. Det omöjliga knyter vi ihop och kastar i papperskorgen. När du gör något som verkligen är din grej känner du mer motivation. Att våga göra din grej handlar om att lyssna inåt, följa dina egna värderingar och ta steget mot det som känns rätt. Och glöm inte att det kan vara dina ord som påverkar ett barn, en tonåring eller en annan människa hur denne faktiskt gör ett val. Välj dina ord med omsorg.
Livets utmaning är att balansera våra roller och våga säga nej till de roller som inte längre tjänar oss. Tiden förändras och vi med den och det är helt okej att ändra sig och omvärdera sin tid. Var den du är och skapa din plats.
Nästa gång – Odla tillit
Säg ja till de roller du kan vara dig själv i.
Veronica Lindh – din inspiratör
Om skribenten:
Veronica Lindh är en engagerad inspiratör, skribent och kursledare inom personlig utveckling. Med passion för självledarskap vill hon inspirera till att skapa utrymme för det som betyder mest. Hennes erfarenheter av sorg och sjukdom ger henne en unik förmåga att se möjligheter med pennan som verktyg.
Veronica är grundare av Autensia som öppnar onlinekurser 2025.
Följ, läs mer och inspireras på www.autensia.se